NV-områdets lärarkonferens

Europe/Stockholm
de Geersalen (de Geersalen)

de Geersalen

de Geersalen

Geohuset (Y-huset)
Description

(English below)

Välkommen till Naturvetenskapliga områdets lärarkonferens. Den kommer att äga rum i de Geer-salen (Geohusets Y-del).

Programmet för dagen finns i vänsterkant (klicka på Timetable). Direktlänk finns här.

Vi bjuder på lunch och ett avslutande mingel. Konferensen är kostnadsfri.

Lärarkonferensen anordnas av Naturvetenskapliga området av en konferensgrupp bestående av Joakim Edsjö, Linn Glasser Skog, Lotta Jons, Kerstin Pettersson och Jessica Slove Davidsson.

Om du har frågor, hör av dig till Joakim Edsjö.


Welcome to the teachers' conference of the Faculty of Science. It will take place in de Geer-salen (the Y part of the Geo house).

The program for the day can be found in the menue to the left (click on Timetable). A direct link is here.

Note that the main language of the conference will be Swedish, but it is OK to give a presentation in English. The English talks are put together in one session.

We will provide lunch and a small reception at the end of the conference. The conference is free of charge.

The teachers' conference is organized by a conference group at the Faculty of Science consisting of Joakim Edsjö, Linn Glasser Skog, Lotta Jons, Kerstin Pettersson and Jessica Slove Davidsson.

If you have any questions, please contact Joakim Edsjö.

pictures
    • 09:00 09:15
      Välkommen och introduktion

      Välkommen och introduktion till dagen

      • 09:00
        Välkommen och introduktion 15m
        Speaker: Prof. Joakim Edsjö (Dept. of Physics, Stockholm University and the Oskar Klein Centre)
    • 09:15 09:55
      Föredrag: Session 1
      • 09:15
        Mottagning kontra antagning — hur tar vi emot de studenter vi faktiskt får? 15m
        Svaga studieresultat och många avhopp i början av kandidatutbildningarna har länge varit en utmaning på Fysikum, precis som på många andra naturvetenskapliga institutioner nationellt och internationellt. Då våra utbildningar också har lågt söktryck, har fokus ofta hamnat på rekryteringsprocessen: vad är “rätt” studenter, och hur ser vi till att de söker sig till oss? Erfarenheter från bl.a. Uppsala har dock visat att man kan göra betydande skillnad även genom mottagandet av de studenter som faktiskt antas. Med stöd av rektors kvalitetsmedel startade vi därför ett projekt i syfte att förbättra antagning och mottagande. Jag kommer att berätta om hur vi på Fysikum därigenom har börjat betrakta och arbeta med antagning och (framförallt) mottagning av nya studenter, bland annat genom konkreta förändringar av uppropet.
        Speaker: Magnus Axelsson (Stockholm University)
      • 09:35
        Att utveckla högskoleämnesdidaktiken i lärarutbildningens ämnesstudier 15m
        MND har tillsammans med några lektorer i biologi fått projektmedel för att utveckla högskoleämnesdidaktiken i lärarutbildningens ämnesstudier. Detta är ett pilotförsök där lärarstudenter och även ämnesstudenter genomför didaktiska reflektioner i ett par kurser i biologi. Reflektionen innebär att studenterna svarar på olika frågor kring sina egna lärprocesser i ämnet under kursens gång och därmed också förhoppningsvis utvecklar både en förståelse för vad lärandet i ämnet innebär och förståelse för själva ämnet. Att kunna förklara sina ämneskunskaper är av värde i en rad olika situationer, inte minst interdisciplinära. Projektet har precis startat och vi berättar om de erfarenheter vi har haft hittills.
        Speakers: Dr Ann-Christin Lindås (MBW, Stockholm University), Dr Niklas Janz (Zoologiska institutionen, Stockholm University), Dr Veronica Flodin (MND, Stockholm University)
    • 09:55 10:15
      Kaffe
      • 09:55
        Kaffe 20m
    • 10:15 12:15
      Föredrag: Session 2
      • 10:15
        Procedurella och konceptuella kunskaper: Konflikt mellan krav och önskemål i studenters arbete med matematikuppgifter 15m
        Studien fokuserar studenters lärande i seminariegrupper under första terminens matematikstudier. Under seminarierna arbetar studenterna med diskussionsuppgifter. De får också av seminarieledaren kommentarer på sina lösningar av obligatoriska inlämningsuppgifter. I en studie med syfte att undersöka vad studenterna lär av dessa seminarier har enkäter, intervjuer, observationer och analys av uppgifter genomförts. Forskningsfrågan för denna delstudie är: Hur möjliggör seminarierna en utveckling av konceptuella och procedurella kunskaper? Resultaten visar att studenterna uppskattar diskussionsuppgifterna som till stor del fokuserar konceptuella kunskaper. Analys av inlämningsuppgifterna visar att de till främst fokuserar procedurella kunskaper. Studenterna uttrycker att de ägnar mycket tid åt inlämningsuppgifterna så de ska bli godkända. Studenterna har en önskan om att än mer utveckla konceptuell kunskap, men kraven på procedurella kunskaper i inlämningsuppgifterna ger en konflikt med dessa mål.
        Speaker: Dr Kerstin Pettersson (Stockholm University)
      • 10:35
        Betygskriterier vid Stockholms universitet efter Bologna 15m
        När Bolognaprocessen infördes, fastslog Stockholms universitet att vi ska ha ett målrelaterat betygssystem med betygskriterier som beskriver hur väl de förväntade studieresultaten uppnås. I en rapport från universitetspedagogiskt centrum, ”Målrelaterade betyg” (2007), lyftes vikten av att lärarna skulle inse värdet i det nya betygssystemet, och därmed investera tid i att utveckla nya målrelaterade kriterier. För att följa upp hur betygssystemet har utvecklats på universitetet har vi inventerat betygskriterierna för kurser som erbjöds ht15-vt16, samt intervjuat lärare, vid två institutioner inom olika områden/fakulteter: Institutionen för biologisk grundutbildning och Institutionen för data- och systemvetenskap. Inventeringen visade att flertalet kurser inte följer universitetets regler för betygskriterier, bland annat att de ska ange de kvalitativa krav som ska uppfyllas för de olika betygsgraderna. Vi ser också att det är mycket stor variation i hur betygskriterierna formuleras och vilket syfte man tillskriver dem. Projektet lyfter frågor om hur vi vill arbeta med betygskriterier vid universitetet framöver. Bör man centralt styra upp användandet i syfte att öka likvärdigheten? Höjs då även rättssäkerheten? Vilken sorts stöd behöver då erbjudas? Eller är det en omöjlighet att urskilja kvalitativa skillnader i studenternas prestationer i en 7-gradig betygsskala?
        Speakers: Alan Davidson (Stockholm University), Jessica Slove Davidson (Stockholm University), Veronica Flodin (Stockholm University)
      • 10:55
        Hur kan studenter lära sig att tänka som ämnesexperter? 15m
        Nobelpristagaren Carl Wieman har sagt “ my graduate students ... would join my lab after 17 years of tremendous success in their course work, but they were clueless about … what Physics … was!” (Wieman, 2006, p. 19). Undersökningar visar att naturvetare, i motsats till t.ex. samhällsvetare, tenderar att anse att en student med ett M.Sc. inte förmår formulera en forskningsfråga som duger som grund för en doktorsavhandling men Carl Wieman riktar sin kritik mot undervisning i fysik på kandidatnivå mot mer än just detta. Tillsammans med andra inom gemenskapen Physics Education Research syftar han på de ”Attitudes” och ”Beliefs” som ägs av experter inom fysik men som utvecklas hos långt ifrån alla studenter. Mer generellt inom pedagogiken för högre utbildning pratar man om ”Ways of Thinking and Practising” inom ett visst ämne. Det krävs aktiviteter och uppgifter som är autentiska för ämnesområdet tillsammans med dialoger med experter inom ämnesområdet för att studenter ska utveckla dessa ämnesspecifika ”attitudes”, ”beliefs”, ”ways of thinking” och förhoppningsvis komma vidare till acceptabla ”ways of reasoning”. Hur ska vi utforma effektiva autentiska uppgifter rent praktiskt och hur ska vi få begränsade resurser att räcka till effektiva dialoger mellan studenter och experter?
        Speaker: Mr Tony Burden (MND)
      • 11:15
        Erfarenheter från grundlärarutbildning år 4-6 med profil teckenspråkig tvåspråkig undervisning 15m
        I styrdokument för specialskolan för döva och hörselskadade står det att eleverna ska utveckla både svenskt teckenspråk och skriven svenska, och att samtliga lärare har ett ansvar att ge eleverna möjlighet att utveckla sin tvåspråkighet i alla ämnen. Hos specialskolan är engelska ett kärnämne precis som matematik och svenska. Men vad är bästa sättet att lära ut engelskaspråket till de som inte hör eller talar utan tecknar? För närvarande går sex studenter på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, profil teckenspråkig tvåspråkig undervisning vid SU. Studenterna kommer, efter examen, att ha kompetens i att undervisa ämnena svenska, engelska, matematik och ytterligare ett valbart ämne utifrån ett teckenspråkigt tvåspråkigt perspektiv. I den här presentationen rapporterar vi om ett projekt som syftar till att öka vår kunskap om vad det innebär att undervisa i ämnet engelska till döva och hörselskadade elever och därmed vad lärarstudenterna behöver för att utveckla den här specifika kompetensen. Vi ska också dela med oss av den begränsade kunskapen som finns inom teckenspråklig tvåspråklig undervisning i matematik och naturvetenskapliga ämnen.
        Speaker: Camilla Lindahl (MND, Stockholms unviversitet)
      • 11:35
        Ett tvärvetenskapligt pussel: Jigsaw-metoden inom Sjukhusfysikerprogrammet 15m
        Sjukhusfysik är ett tvärvetenskapligt ämne där fysikaliska metoder appliceras inom biologi och medicin för att diagnostisera och bota sjukdomar som exempelvis cancer. Såväl ämnet som utbildningen spänner således över flera ämnen, och kräver både breda och djupa kunskaper i fysik, matematik, kemi och biologi. Då fältets tvärvetenskapliga karaktär kan innebära en särskild utmaning för studenterna, kan utforskandet av alternativa undervisningsmetoder anses särskilt motiverat. Ett sådant initiativ är införandet av en undervisningsaktivitet som baseras på samarbetsövningen Jigsaw-metoden (1). Studenterna på kursen Grundläggande strålningsbiologi som ges under årskurs 4 på Sjukhusfysikerprogrammet delas in i så kallade expertgrupper, och varje grupp tilldelas ett projekt av hög relevans för kursinnehållet och baserade på Bloom’s taxonomi för lärandemål (2). Studenterna studerar sedan såväl självständigt som inom expertgruppen för att slutligen bilda tvärgrupper med en medlem från varje expertgrupp. I tvärgrupperna turas de se sedan om att undervisa varandra om sitt projekt där projekten tillsammans i stort sett täcker in hela kursen, till vilken varje student alltså bidrar med sin pusselbit. Utöver ämnesspecifika kunskaper förvärvas genom denna övning även viktiga generiska kunskaper som tillgodogörande och kommunikation av vetenskaplig litteratur. Baserat på studenternas utvärderingar av övningen framstår den som ett värdefullt verktyg inom kursen och inom tvärvetenskapliga utbildningar i allmänhet.
        Speaker: Dr Emely Kjellsson Lindblom (Fysikum)
      • 11:55
        Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning – Hur kan resultat och erfarenheter tillgängliggöras och spridas till andra? 15m
        Hur kan resultat och erfarenheter tillgängliggöras och spridas till andra?
        Speaker: Anna-Karin Björling (Stockholms universitet)
    • 12:15 13:00
      Lunch
      • 12:15
        Lunch 45m
    • 13:00 14:30
      Föredrag: Session 3
      • 13:00
        The Role of Transduction in the Teaching and Learning of Science: Students Learning about Magnetic Field. 15m
        In this study we video-filmed physics students working with an open-ended laboratory task designed to help them learn about the Earth’s magnetic field. Students worked in pairs with a hand-held magnetometer to determine the direction of the Earth’s magnetic field. As the magnetometer is moved, the x, y and z components of the Earth’s magnetic field are displayed on a computer screen. The students were simply instructed to find the direction of the Earth’s magnetic field and mark this direction using a red paper arrow. A full multimodal transcription of the student interaction was made. In our analysis the central role of transduction (defined as the movement of semiotic material from one mode or semiotic system to another) became clear. Three separate transductions of meaning were identified. The first—transduction of the meaning potential in the room to the computer screen by the magnetometer—allowed students to interact with the invisible magnetic field. Then, as the students worked together, their coordination of resources was transducted to the red paper arrow. This allowed the students to display the results of their work in a persistent representation. The arrow then functioned as a coordinating hub for the final discussion, which resulted in transduction of meaning into student gestures. We suggest that this final transduction offers the possibility for teachers to check student learning. In conclusion, we suggest that teachers should look for student transductions in their classrooms as confirmation that learning is taking place. In our analysis, when teachers noticed such transductions this often led to fruitful teacher/student discussions about the phenomenon at hand.
        Speakers: Dr John Airey (MND), Mr Trevor Volkwyn (Uppsala University)
      • 13:20
        How do students understand physics equations? 15m
        In this study we are interested in how undergraduate physics students in three countries experience the equations they meet in their education. We asked over 350 students in the US, Australia and Sweden the same simple question: How do you know when you understand a physics equation? Students wrote free-text answers to this question and these were transcribed and coded. Qualitative analysis resulted in eight distinct themes: significance, origin, description, prediction, parts, relationships, calculation and explanation. Drawing on diSessa’s theory of knowledge in pieces, we argue that each theme represents a different disciplinary aspect of student understanding of physics equations. Educationally, we wondered how best to highlight the more holistic view of equations that analysis of the combined datasets revealed. This prompted us to write a set of questions that reflect the original data with respect to the eight themes. We suggest that when students meet a new physics equation they may ask themselves these questions in order to check their holistic understanding of what the equation represents.
        Speaker: Dr John Airey (MND)
      • 13:40
        Evidensbaserad undervisning: Deliberate Practice 15m
        Sedan tre år tillbaka använder vi undervisningsmetoden Deliberate Practice på en av Fysikums kurser. Det är ett studentaktiverande undervisningsformat, baserat på väl understödd kunskap från kognitions- och inlärningsforskning, och syftet har varit att testa vilken inverkan ett evidensbaserat upplägg kan ha på studieresultaten. Metoden bygger på följande principer: 1) Studenterna kommer förberedda till seminarietillfällena för att klassrumstiden ska kunna utnyttjas maximalt. 2) Föreläsande inslag hålls korta för att undvika överbelastning av studenternas korttidsminne. 3) En stor del av seminarietiden ägnas åt problemlösning i mindre grupper, under kontinuerlig feedback från läraren. Uppgifterna utformas för att vara lagom utmanande och baseras på studenternas förberedelsearbete och det nya material som presenteras i klassrummet. Våra erfarenheter från försöket är mycket goda, och vi vill gärna dela med oss av: - Hur seminarierna är upplagda. - Hur vi gått tillväga för att dela in studenterna i grupper. - Hur vi fått studenterna att förbereda sig inför seminarierna. - Hur lärare och studenter har upplevt kursupplägget. - Erfarenheter av co-teaching (att vara två lärare i klassrummet). Referenser: http://science.sciencemag.org/content/332/6031/862 http://www.cwsei.ubc.ca/resources/files/CourseTransformationGuide_CWSEI_CU- SEI.pdf
        Speaker: Dr Stefano Bonetti (Stockholm University)
      • 14:00
        Lite om kvalitetssäkringssystemet 10m
        Speaker: Prof. Joakim Edsjö (Dept. of Physics, Stockholm University and the Oskar Klein Centre)
      • 14:10
        Kandidatprogram i geovetenskap, distansutbildning 15m
        Under 2005 lanserade Institutionen för geologiska vetenskaper (IGV) en 7,5 ph orienteringskurs kallad Geologi för nybörjare. Kursen byggdes som plattformsfria webbsidor skrivna i HTML och JavaScript med självbesvarande frågor, halvautomatisk feedback och onlineföreläsningar. Kursen blev snabbt populär och på grund av denna framgång lanserade IGV i samarbete med Institutionen för naturgeografi (NG) en 30 hp introduktionskurs kallad Tellus 2006. Denna introduktionskurs i geovetenskap blev snart mer populär än den campusbaserade likvärdig. Som svar på studentförfrågningar om fler möjligheter att studera på distans, skrevs nya och mer specialiserade kurser först i mineralogi och petrologi, och senare i ett brett spektrum av geovetenskapliga ämnen. 2012 var ett tillräckligt antal online kurser tillgängliga och ett fullständigt kandidatprogram kunde lanseras - Kandidatprogram i geovetenskap, distansutbildning. Detta program står nu för omkring 50% av IGVs utbildning (2018), med totalt omkring 100 heltidsekvivalenta studenter årligen. Många av sina kurser är fortfarande byggda som plattformsfria webbsidor, en faktor som har säkerställt programmets livslängd. Kandidatprogrammet i geovetenskap på distans är unikt vid Naturvetenskapliga fakulteten, all undervisning sker på distans, med undantag för fältstudier. Detta och det faktum att kurserna ges på engelska gör det till ett helt internationellt program, där svenska inte är inget krav. Programmet användes som ett test för UKÄs pågående pilotbedömningar av utbildningar. Det utvärderades då tillsammans med campusprogrammet. Utvärderingen var övergripande positiv och uppmuntrande.
        Speaker: Richard Gyllencreutz
        Paper
    • 14:30 14:50
      Kaffe
      • 14:30
        Kaffe 20m
    • 14:50 15:35
      Inbjudet föredrag: spelifiering
      • 14:50
        Spelifiering 40m
        Spelifering inom undervisning.
        Speaker: Jonas Collin (Stockholms universitet)
    • 15:35 16:00
      Diskussion

      Avslutande diskussion

      • 15:35
        Diskussion och sammanfattning av dagen 25m
    • 16:00 17:00
      Mingel

      Avslutande mingel

      • 16:00
        Mingel 1h